Godkväll... Idag har det varit full rulle, trots en envis feberdag. Städade och plockade undan inför skoldagens slut, då Melissa skulle ha med sig en klasskamrat hem (även släkting) Torkade golven extra noga, eftersom denna flickan är rullstolsbunden. Men hon har en grym styrka i sina armar och överkropp och hon tar sig gärna fram crawlandes över golven. Istället för att bråka med trösklar med sin rullstol. (Ni skulle bara se vilken kämpe hon är)   Allt började igår kväll med att min dotter och hennes kamrat bestämde att de skulle umgås idag, och när jag pratade med min morbror som är hennes pappa, så fick jag samma beskrivning efter att barnen pratat med varandra i telefon: Som en studsboll av glädje. De satt  på var sin sida om telefonlinjen och studsade. Så båda läggningarna blev knepiga, får vi nog lov att säga.   Det positiva i dessa fall, var att ingen av de var morgontrötta i morse. Haha. Eftersom de såg fram emot dagens umgänge så innerligt mycket. De hade så roligt med bl.a att göra chokladbollar, se på film, (Adam & Eva) spela spel, lyssna på musik. prata om allt och inget,typ. Till middag åt vi strips och chicken nuggets m. tillbehör. En mycket lyckad em/kväll. Men nu e jag så trött att jag skulle kunna somna ståendes. Hehe. Mycket har lossnat i mitt liv. Har börjat umgås med övriga släktingar oxå, för ett tag va det dött med umgänge på släktfronten. Man känner att man har mer att ge och att lära känna folk igen är ju roligt, för sjutton. (Hmm, förutom vissa släktingar då) Sen finns det dagar när man bara vill dra täcket över sig naturligtvis. Men jag ska kämpa mot den strömmen detta året. Blir det för tufft, så ber jag Mette och Axel dra med oss på en avkopplande skogspromenad.  Och om jag inte ska leka sova-stående-leken, så är det nog bäst att jag går och lägger mig nu. Jobbet väntar imorgon bitti oxå   Natti, natti alla nattugglor och resten.....